Så mycket energi och vatten förbrukar AI egentligen

En fråga till ChatGPT drar tio gånger mer el än en googling. Du har sett siffran, den dyker upp i debattartiklar, i styrelserum och på kursernas frågestunder, ofta med IEA som avsändare. Ursprunget är en uppskattning från 2023, gjord på den tidens hårdvara, som IEA återgav i en rapport utan egen mätning och som forskningsinstitutet Epoch AI sedan dess plockat isär.

Frågan om AI:s resursförbrukning förtjänar bättre än så. Under 2025 publicerade både Google och oberoende forskare faktiska mätningar, och Internationella energibyrån IEA släppte sin första stora rapport om AI och energi. Siffrorna finns. Här är de, med källor.

Vad en enskild fråga drar

Google är i augusti 2026 ensamt bland de stora AI-bolagen om att ha publicerat en regelrätt teknisk mätning av vad en fråga kostar i resurser. Medianfrågan i Gemini drar 0,24 wattimmar el, förbrukar 0,26 milliliter vatten och släpper ut 0,03 gram koldioxidekvivalenter. Googles egen jämförelse: mindre el än nio sekunder tv-tittande.

OpenAI:s vd Sam Altman har angett 0,34 wattimmar för en genomsnittlig ChatGPT-fråga, plus ungefär en femtondels tesked vatten. Värt att veta är att det är en siffra ur en bloggpost, inte en metodrapport som Googles, så exakt vad den omfattar framgår inte. Oberoende av båda har forskningsinstitutet Epoch AI uppskattat en typisk ChatGPT-fråga till ungefär 0,3 wattimmar. Tre olika avsändare, samma härad.

IEA:s egna beräkningar går åt samma håll. Om världens alla konventionella sökningar i stället gjordes som enkla AI-textfrågor skulle det enligt IEA:s beräkning dra mindre än 4 terawattimmar per år, under 1 procent av vad datacentren drar i dag.

Två förbehåll hör till bilden. Långa dokument och stora kontexter drar betydligt mer, Epoch AI räknar med uppemot 40 wattimmar för en fråga med 100 000 tokens indata, över hundra gånger medianfrågan. Det viktigaste förbehållet är dock ett annat: en försumbar siffra multiplicerad med de enorma frågevolymerna blir inte försumbar. Det är summan som avgör.

Helheten är den verkliga frågan

Världens datacenter drog 415 terawattimmar el under 2024, ungefär 1,5 procent av världens elförbrukning. I IEA:s basscenario fördubblas det till runt 945 terawattimmar till 2030, knappt 3 procent av världens el och ungefär lika mycket som hela Japan förbrukar i dag.

Det är AI som driver datacentrens tillväxt. Ett typiskt AI-fokuserat datacenter drar enligt IEA lika mycket el som 100 000 hushåll, och de största som byggs just nu kommer att dra 20 gånger mer. I aprilrapporten 2025 räknade IEA med att elbehovet från AI-optimerade datacenter mer än fyrdubblas till 2030, en bana som uppdateringen i april 2026 justerar till en tredubbling, efter att datacentrens elbehov växte 17 procent under 2025. Prognoserna rör sig, riktningen gör det inte.

Samtidigt är datacentren en liten del av en mycket större omställning. Deras tillväxt står enligt IEA för mindre än 10 procent av världens totala ökning i elefterfrågan fram till 2030. AI driver alltså datacentren hårt, men datacentren driver bara knappt en tiondel av världens eltillväxt. Elektrifieringen av industri, transporter och uppvärmning väger tyngre.

Vattnet och kylan

Datacenter använder vatten därför att evaporativ kylning är energieffektiv. Berkeley Lab konstaterar i sin rapport till USA:s kongress att vattenkylda system generellt drar mindre el än luftkylda, som i gengäld inte använder något vatten alls. Vatten och energi är kommunicerande kärl, sänker man det ena stiger ofta det andra.

Branschmåttet heter WUE, water usage effectiveness, och anger liter vatten per kilowattimme IT-last. Microsoft uppger att koncernens flottsnitt har sjunkit från 2,3 till 0,27 liter per kilowattimme sedan tidigt 2000-tal. Google använder i sin Gemini-beräkning koncernsnittet 1,15 liter per kilowattimme. Talen gäller olika anläggningsflottor och olika år och ska inte jämföras rakt av, men båda mäter bara vattnet i själva anläggningen.

Det är avgränsningen som spökar. Googles 0,26 milliliter per fråga räknar enbart anläggningens eget vatten. Forskarna bakom studien Making AI Less Thirsty räknar även in vattnet som går åt i elproduktionen, och landar då i att GPT-3 "dricker" en halvlitersflaska vatten på ungefär 10 till 50 medellånga svar. Att träna GPT-3 förångade enligt samma studie 700 000 liter rent vatten enbart i datacentren. Årtalen är värda att notera: GPT-3 lanserades 2020 och studien kom 2023, så talen beskriver en modellgeneration och en hårdvara som sedan dess bytts ut. Det som står sig är metoden, att räkna in elproduktionens vatten, inte litervärdena.

Siffrorna motsäger inte varandra, de mäter olika saker och det är värt att komma ihåg varje gång två vattensiffror ställs mot varandra i debatten.

Totalerna växer snabbt. Microsoft förbrukade 8,2 miljarder liter vatten under räkenskapsåret fram till juni 2025, 22 procent mer än året innan. Google förbrukade 41 miljarder liter under 2025, en ökning med 34 procent i takt med att verksamheten växer, som bolaget uttrycker det. Mönstret går igen hos båda: effektivare per enhet, mer totalt.

Golfjämförelsen granskad

Påståendet att datacenter drar mindre vatten än golfbanor cirkulerar flitigt, ofta utan källa. Vi har inte lyckats spåra ett tydligt ursprung. Däremot finns primärsiffror på båda sidor, och de är intressantare än slagordet.

USA:s golfbanor bevattnade med ungefär 2 011 miljarder liter under 2024 enligt branschorganisationerna GCSAA och USGA, en minskning med 31 procent sedan 2005. USA:s datacenter förbrukade 66 miljarder liter direkt under 2023 enligt Berkeley Lab. Räknar man även in vattnet i elproduktionen som försörjer dem stiger datacentrens fotavtryck till runt 866 miljarder liter, en summering av Berkeley Labs två delsiffror.

Där ligger hela jämförelsens hemlighet. Ställer man golfen mot datacentrens direkta förbrukning använder golfbanorna 30 gånger mer vatten. Räknar man in vattnet i elproduktionen krymper skillnaden till drygt dubbelt så mycket. Två räknesätt, samma primärsiffror, helt olika slagord. Måtten skiljer sig dessutom åt, bevattnat vatten är inte samma sak som förbrukat, och åren är olika.

Vilket av talen som citeras säger därför mest om vem som valt räknesättet. Primärsiffrorna står kvar ändå.

Hundra procent förnybart på årsbasis

Google, Microsoft och Amazon uppger alla att de matchar 100 procent av sin elförbrukning med förnybar energi. Det stämmer, med ett viktigt förbehåll: matchningen sker på årsbasis, via inköpsavtal och certifikat som summeras över kalenderåret. Den el som faktiskt driver servrarna en vindstilla natt kommer från det lokala nätet, med dess mix av kraftslag.

Oberoende forskning visar att årsmatchning därför inte eliminerar utsläppen och kritiserar särskilt certifikat som köps löskopplade från både plats och timme. Google är ensamt bland de tre om att redovisa ett hårdare mått, timvis koldioxidfri el på samma elnät och nådde där 66 procent under 2024 och 65 procent under 2025. Skillnaden mellan 100 och 65 procent är ett bra mått på hur mycket som ryms i orden "hundra procent förnybart", och att kurvan pekade nedåt under 2025 trots rekordinvesteringar säger något om hur svår den sista tredjedelen är.

Det är också här Norden kommer in. Sveriges elproduktion nådde 2024 för första gången 99 procent fossilfritt, enligt branschorganisationen Energiföretagen, med vattenkraft, kärnkraft och vind som bas. Svenska datacenter drog mellan 2,8 och 3,2 terawattimmar 2022, ett par procent av landets el, i den senaste mätningen gjord på Energimyndighetens uppdrag. Samma studie räknade med 4,0 till 4,4 terawattimmar för 2025, så dagens nivå är sannolikt högre. Det kalla klimatet och den rena elen är precis därför AI-industrin bygger här, vilket vi går igenom i detalj i kartläggningen av Nordens AI-datacenter.

Siffror att ha med sig

Nästa gång frågan kommer upp, på ett möte eller i en debatt, är det här de källgranskade hållpunkterna:

• En AI-textfråga drar 0,24 till 0,34 wattimmar, i Googles mätning mindre än nio sekunder tv
• Påståendet att en AI-fråga drar tio gånger mer el än en googling kommer från en uppskattning gjord 2023, på den tidens hårdvara. IEA återgav den i en rapport men mätte aldrig själv
• Datacentren drar 1,5 procent av världens el i dag och väntas i IEA:s basscenario nå knappt 3 procent till 2030
• Vatteneffektiviteten per fråga förbättras snabbt, totalförbrukningen växer ändå
• Hundra procent förnybart betyder i regel årsmatchning, inte att servern går på grön el varje timme

Jämförelsen som inledde den här texten, tio gånger en googling, kan du pensionera. Det som står sig är dubbelheten: en AI-fråga drar mindre el än nio sekunder tv och datacentren är på väg att dra lika mycket el som hela Japan. Båda sakerna är sanna, och den som bara upprepar den ena halvan har valt berättelse åt dig.

Vi publicerar löpande källgranskade genomgångar av AI:s verkliga effekter. Prenumerera på nyhetsbrevet så missar du dem inte.