När AI fick juristbranschen att tappa 100 miljarder
Anthropic släppte ett juridiskt AI-verktyg i måndags. Inom några timmar hade Thomson Reuters, LexisNexis och Wolters Kluwer tappat tvåsiffriga procenttal på börsen. Frågan är inte om AI förändrar juridiken. Frågan är vem som tjänar på förändringen.

Den 3 februari 2026 publicerade Anthropic en juridisk plugin till sin plattform Claude Cowork. Verktyget granskar avtal, triagerar sekretessavtal och genererar juridiska briefingar. Det är konfigurerat för att följa en organisations egen förhandlingsplaybook, med gröna, gula och röda flaggor för klausuler som avviker från standardpositioner.
Marknaden reagerade inom timmar.
Börskraschen 3 februari 2026
Thomson Reuters −19% · RELX/LexisNexis −15% · Wolters Kluwer −13% · LegalZoom −18% · LSEG −7%
Thomson Reuters föll 19 procent. RELX, som äger LexisNexis, tappade 15 procent. Wolters Kluwer sjönk 13 procent. LegalZoom kollapsade med 18 procent. Även Londons börsoperatör LSEG föll runt sju procent, driven av oro för vad AI gör med datatunga affärsmodeller.
Det är inte en vanlig kurskorrigering. Det är investerare som omvärderar hela affärslogiken bakom juridisk programvara.

Vad verktyget faktiskt gör
Anthropics juridiska plugin innehåller ett antal fördefinierade funktioner. Bland annat finns avtalsgranskning med playbook-stöd, NDA-triage som kategoriserar inkommande avtal efter risknivå, en leverantörskontroll och en briefing-generator för dagliga juridiska uppdateringar.
Systemet identifierar avtalstyp, bestämmer vilken part användaren representerar och applicerar organisationens fördefinierade förhandlingspositioner. En ansvarsbegränsning satt till "avgifter betalda de senaste tre månaderna" flaggas. Asymmetriska undantag som gynnar motparten markeras. Breda undantag som i praktiken eliminerar ansvarstaket trots att det formellt finns kvar lyfts fram.
Det är exakt det arbete som erfarna avtalsadvokater gör, repetitivt och tidskrävande, i hundratals avtal per år.
20 dollar i månaden. Så mycket kostar Anthropics juridiska plugin via Claude Pro. Traditionella juridiska mjukvaruföretag tar tiotusentals dollar om året för liknande funktionalitet.
Duopolets dilemma
Thomson Reuters och RELX har dominerat juridisk forskning i decennier. Westlaw och LexisNexis är så centrala att det finns ett branschuttryck. Domare citerar materialet. Juristutbildningar är byggda kring plattformarna.
"If it's not in Wexis, it doesn't exist."
Det har skapat enorma inlåsningseffekter. Och det har motiverat premiumpriser.
Thomson Reuters investerade över 200 miljoner dollar om året i generativ AI. De köpte Casetext för 650 miljoner dollar 2023, ett bolag som tidigt automatiserade juridiska arbetsflöden. Allt för att skydda sig mot precis den typ av hot som nu materialiserades.
RELX valde en annorlunda strategi. De investerade i Harvey AI, en startup värderad till åtta miljarder dollar som bygger ett AI-drivet operativsystem för juridik. Logiken är genomskinlig: investera i den som kan störta dig, så behåller du inflytande oavsett utfall.
Problemet är att Anthropic inte är en startup med begränsade resurser. Det är ett bolag med teknisk kapacitet att iterera snabbare än etablerade aktörer som måste ta hänsyn till befintliga kunder, legacy-arkitektur och bakåtkompatibilitet.
Vad som inte hotas (ännu)
Anthropics verktyg ersätter inte Westlaws eller LexisNexis rättsdatabaser. Det gör inte auktoritativ rättsforskning med prejudikatkedjor och lagstiftningstolkning. Det är inte byggt för att navigera komplex reglering i nya rättsfall.
Verktyget automatiserar det repetitiva: avtalsgranskningar, mallar, compliance-kontroller, NDA-sortering. Det är arbete som konsumerar enorma resurser men som inte kräver djup juridisk analys.
Skillnaden är avgörande. Men den är också temporär. Om Anthropic kan bygga sofistikerad avtalsgranskning idag finns det liten anledning att tro att de inte kan bygga rättsforskningsverktyg imorgon.
Vad detta betyder för svenska jurister
Den svenska juridiska marknaden är mindre och annorlunda strukturerad än den amerikanska. Men mönstren är likartade.
Stora svenska advokatbyråer använder internationella verktyg. Avtalsgranskningar, due diligence och compliance-arbete följer samma logik oavsett jurisdiktion. NDA-flöden ser likadana ut i Stockholm som i New York.
Tre konsekvenser är värda att följa:
1. Prissättningsmodellen utmanas. Timarvodemodellen har överlevt decennier av kritik. Men när AI komprimerar tio timmars arbete till två uppstår en obekväm fråga: fakturerar byrån för tio timmar eller två?
64% av bolagsjurister planerar att minska sitt beroende av externa byråer tack vare intern AI-kapacitet. Källa: ACC/Everlaw 2025.
Det är en maktförskjutning.
2. Mellanstora byråer kan vinna. Data visar att juridisk efterfrågan i USA ökade med nästan fyra procent under tredje kvartalet 2025, men tillväxten gick oproportionerligt till mindre byråer. Amerikanska toppbyråer tar över 1 000 dollar i timmen. Mindre byråer tar 600. När AI ger alla tillgång till samma verktyg blir prisskillnaden svårare att motivera.
3. Intern juridisk kompetens blir viktigare. Bolag som bygger intern AI-kapacitet kan hantera mer själva. Det minskar behovet av externa byråer för rutinarbete och ökar kravet på att byråer levererar genuint värde, inte volym.
Den verkliga frågan
Det finns en tendens att antingen avfärda AI-verktyg som otillräckliga eller att beskriva dem som omvälvande. Verkligheten är mer nyanserad.
Anthropics juridiska plugin är ett konfigurationsverktyg, inte en jurist. Det kräver teknisk kompetens att sätta upp. Det behöver en organisations egna playbooks och riskparametrar. Det ger inga juridiska råd och Anthropic själva understryker att alla resultat ska granskas av legitimerade jurister.
Samtidigt gör det för 20 dollar i månaden en betydande del av det arbete som traditionella juridiska mjukvaruföretag tar tiotusentals dollar om året för.
Det är inte frågan om AI ersätter jurister. Det är frågan om vem som fångar värdet av effektivitetsvinsten. Om byråer behåller produktivitetsökningen som högre marginaler utan att sänka priserna, kommer klienterna att hitta alternativ. Om bolagsjurister bygger intern kapacitet, minskar efterfrågan på extern hjälp med rutinarbete.
Den mest sannolika utvecklingen är att juridisk programvara delas i två segment: premium-tjänster för komplex rättsforskning och djup rådgivning, där Westlaw och LexisNexis behåller sin position, och ett volym-segment för avtal, compliance och mallar, där AI-verktyg pressar priserna nedåt.
För svenska jurister som vill förstå vart branschen är på väg finns det en enkel tumregel:
Det arbete du kan beskriva som en checklista kommer AI att göra billigare. Det arbete som kräver omdöme, strategi och klientrelation kommer att bli mer värt.
Frågan är hur stor del av din tid som idag ägnas åt checklistor.
