Amy Loutfi om WASP och hur Sverige bygger AI-kompetens
Med 6,5 miljarder kronor och hundratals doktorander har WASP blivit navet för svensk AI-forskning. Professor Amy Loutfi, programmets nya chef, berättar om vägen från akademi till verklig nytta.
Detta är ett avsnitt av Teknikvisionärerna – en podcast om människor och företag i teknikens framkant.
När många först hör talas om WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) är det budgeten som sticker ut. Sex och en halv miljard kronor i finansiering, minst 600 doktorander och målet att bygga 80 nya forskargrupper fram till 2034.
Men för Amy Loutfi, professor i datavetenskap vid Örebro universitet och Linköpings universitet och sedan januari 2025 programdirektör för WASP, börjar berättelsen långt tidigare.
Hon skrev sin första neurala nätverkskod redan 1999, för att känna igen dofter från gassensorer.
– I början av 2000-talet pratade vi om objektigenkänning och manipulation som nästan omöjliga utmaningar. När jag ser hur långt vi har kommit är jag överraskad över hastigheten, men inte över riktningen, säger hon.
WASP i siffror
WASP grundades 2015 och löper åtminstone till 2034. Programmet samlar Umeå universitet, Linköpings universitet, KTH, Chalmers och Lunds universitet i en gemensam satsning.
- 700 doktorander – ursprungsmålet var 600
- 200+ har disputerat – 60% gått till industri eller offentlig sektor
- 75% stannar i Sverige – en enorm kompetensinjektion
Sverige har ingredienserna
Hur bra står sig Sverige i den globala AI-kapplöpningen? Enligt Loutfi är bilden ljusare än många tror.
– Som kunskapsnation står Sverige starkt. Ibland undrar jag hur läget hade sett ut om programmet inte funnits.
Hon beskriver Sveriges situation med en bakmetafor. Landet har alla ingredienser för en riktigt bra AI-kaka: forskare, företag, offentlig sektor, infrastruktur och data. Utmaningen är att få dem att samverka.
En nyckel är tillgången till beräkningskraft. Här spelar superdatorn Berzelius vid Linköpings universitet en central roll.
– Det handlar om att Sverige ska ha suverän tillgång till beräkningskraft. Inte bara för forskningen, utan också för näringslivet och den offentliga sektorn.
AI för dina data
Under de senaste åren har de stora språkmodellerna gjort AI till vardagsteknik. Nästa steg, menar Loutfi, handlar om att låta AI arbeta på mer specialiserade datamängder.
Vi har de här generella AI-systemen som vem som helst kan gå till. Men den stora potentialen finns när AI får arbeta med dina data – data om Sveriges skogar, vår sjukvård eller industrins produktionssystem.
Problemet är att mycket av datan är inlåst i silos. Att förädla den till något AI-system faktiskt kan använda kräver samarbete mellan AI- och domänexperter.
Utbildning viktigare än reglering
När AI kommer på tal hamnar diskussionen snabbt i regleringar. Loutfi ser inte EU:s AI Act som ett hinder.
– Reglering är inte showstoppern. Det viktiga är att man tar den på allvar. Den stora utmaningen är snarare utbildning.
Sedan ChatGPT 2022 har "alla" fått en första AI-upplevelse. Men att använda tekniken meningsfullt kräver djupare förståelse.
– Vi behöver utbilda allt från företagsledare, ekonomer och jurister till lärare. De måste känna sig så pass bekväma med AI att de både kan använda tekniken maximalt och samtidigt inspirera oss att utveckla den vidare.
Människa och AI i team
Frågan om AGI (artificiell generell intelligens) dyker förr eller senare upp. Amy Loutfi är noggrann med definitionerna.
– AI matchar eller överträffar oss redan på vissa områden, till exempel textproduktion eller mönsterigenkänning. Men avancerad fysisk interaktion och vissa typer av djupare resonemang är fortfarande mycket svåra.
Hon lyfter den klassiska AI-paradoxen: det som är svårt för människor (komplex huvudräkning) är ofta lätt för datorer. Det som är enkelt för en tvååring (hålla i ett föremål) är fortfarande svårt för robotar.
– Vi borde prata mer om människa-AI-team. Vad händer när vi använder AI inte bara som verktyg, utan som partner i kreativt arbete och beslutsfattande?
Hon använder flyget som analogi:
– Om vi hade krävt att flygplan skulle klara ett "Turingtest för fåglar" hade de behövt se ut och röra sig som fåglar. Jag tror att vi behöver AI:s som kompletterar oss i stället för att efterlikna oss.
Nästa boom: AI:s som skapar AI:s
Amy Loutfi är övertygad om att nästa våg redan är på väg.
– Jag tror att vi kommer att se fler AI:s som skapar AI:s. Det kan låta skrämmande, men stora språkmodeller är i dag extremt snabba kunskapsdestillat av mänsklig erfarenhet. De kan hjälpa oss att designa nya AI-system.
Hon ser också framför sig ett nytt uppsving för robotik. Hushållsrobotar finns redan som dammsugare och gräsklippare. Men industri, logistik och farliga miljöer kommer att se en snabb utveckling.
– Det är i miljöer där vi inte vill ha människor, eller där arbetsmiljön är tuff, som robotar kan göra störst nytta på kort sikt.
Rådet till svenska chefer: Våga skala
Vilket råd vill Amy Loutfi ge till Sveriges företagsledare just nu?
– Om du hade frågat mig för ett år sedan hade jag svarat något annat, men just nu är budskapet tydligt: våga skala.
Många företag har testat AI i form av små pilotprojekt. De har sett potentialen men stannat i experimentfasen.
– Nu är tiden inne att gå från experiment till implementering. Vi behöver se fler organisationer som tar steget, operationaliserar AI och vågar bygga strukturer för att använda den i kärnverksamheten.
För Sverige som AI-nation är det logiska nästa steget.
– Vi har ingredienserna. Nu gäller det att baka.
Lyssna på hela avsnittet: Teknikvisionärerna på Acast
Gäst: Amy Loutfi, professor i datavetenskap vid Örebro universitet och Linköpings universitet, programdirektör för WASP
Teknikvisionärerna produceras av Teknikministeriet.