Fyra av tio känner sig inte effektivare av AI på jobbet
Mer än hälften av de förvärvsarbetande använder AI i jobbet, men fyra av tio av dem känner sig inte effektivare. Tre av tio förvärvsarbetande vet inte ens om det är tillåtet. Det finns lösningar på båda.
AI-tjänster som ChatGPT, Copilot och Gemini används nu av 62 procent av svenskarna mellan 18 och 84 år. För ett år sedan var siffran 39 procent. Det är den största ökningen sedan Internetstiftelsen började mäta AI-användningen 2023. Siffrorna kommer från årets upplaga av Svenskarna och internet, som släpptes den 28 september.
Det intressanta för den som leder en verksamhet står längre in i rapporten. Där är två frågor nya för i år: får du använda AI i jobbet och upplever du att AI gör dig mer effektiv? Svaren visar hur stort avståndet är mellan att ha verktyget och att ha nytta av det.
Kortversionen
- Mer än hälften av de förvärvsarbetande, 56 procent, använder AI i jobbet. Bland tjänstemän är andelen 71 procent, bland arbetare 33 procent.
- Tre av tio förvärvsarbetande, 31 procent, vet inte om arbetsgivaren tillåter AI-tjänster. Bland arbetare gäller det 54 procent.
- Fyra av tio som använder AI i jobbet känner sig inte effektivare. Det vanligaste skälet är dubbelarbete.
- Kvinnorna har kommit ikapp männen i att använda AI-tjänster. Männen använder dem däremot oftare.
- Några svarande beskriver kollegornas AI-texter som en tidstjuv: långa, svårlästa och med fel i.
- Många av skälen till att AI inte hjälper gäller arbetssätt, något som går att lära sig.
Så mycket ökade AI-användningen i Sverige på ett år
Mellan 2023 och 2025 växte andelen som använt en AI-tjänst med 5 procentenheter om året. I år är ökningen 23 procentenheter bland 18–84-åringar.
Störst är ökningen bland dem som är födda på 60-, 70- och 80-talet.
Räknar man in Googles AI-översikter, de AI-skrivna svaren högst upp i sökresultaten, har 81 procent av svenskarna använt AI i någon form, enligt rapporten. Översikterna läses av 71 procent, alltså fler än de 62 procent som använder en fristående AI-tjänst som ChatGPT. Det spelar roll längre fram, eftersom årets mått på AI i jobbet räknar in översikterna.
ChatGPT dominerar. Drygt hälften av svenskarna använder tjänsten, knappt var femte använder Copilot och var åttonde Gemini. Claude och Apple Intelligence används av 2 procent vardera.
Kvinnorna har kommit ikapp männen i AI-användning
För ett år sedan låg männen före. Bland 18–84-åringar hade 43 procent av männen använt en AI-tjänst, mot 36 procent av kvinnorna. I år är siffrorna 64 och 61 procent. Räknat på alla internetanvändare från 8 år är det 62 mot 61 procent, och rapporten konstaterar att kvinnorna har kommit ikapp. Bland kvinnor födda på 70-talet steg andelen från 38 till 70 procent på ett år, den största ökningen bland alla ålders- och könsgrupper.
Räknar man in Googles AI-översikter leder kvinnorna, med 82 mot 79 procent av internetanvändarna från 8 år. Bland barn och unga 8–19 år har flickorna gått om pojkarna, 72 mot 65 procent.
Männen leder däremot i hur mycket de använder AI. Räknat på alla internetanvändare från 8 år använder 38 procent av männen en AI-tjänst minst varje vecka, mot 33 procent av kvinnorna. Bland dem som använder AI-tjänster har 21 procent av männen minst tre olika tjänster, mot 13 procent av kvinnorna. Störst är skillnaden bland dem som är födda på 80-talet, där 33 procent av männen använder AI varje dag mot 16 procent av kvinnorna.
Tre av tio vet inte vad som gäller för AI på jobbet
Andelen förvärvsarbetande som använder AI i jobbet har gått från 28 till 56 procent på ett år, delvis för att måttet i år även räknar in Googles AI-översikter. Bland tjänstemän är andelen 71 procent, bland arbetare 33 procent. Samtidigt svarar 31 procent av de förvärvsarbetande att de inte vet om arbetsgivaren tillåter AI-tjänster som ChatGPT och Copilot, enligt rapportens AI-kapitel. Sex av tio får använda dem och knappt en av tio har fått nej.
Osäkerheten är störst bland arbetare. Bland dem vet 54 procent inte vad som gäller, mot 16 procent av tjänstemännen. Förbud är vanligare i offentlig sektor, där 12 procent inte får använda AI-tjänster. I privat sektor gäller det 5 procent.
De som fått nej anger oftast säkerhet och sekretess. Många nämner också risken för felaktiga svar, och ett annat vanligt skäl är att AI inte passar arbetsuppgifterna. Några pekar på gamla it-system eller en arbetsgivare de upplever som teknikfientlig.
Var femte som inte vet om de får använda AI-tjänster använder dem ändå. Tystnad från arbetsgivaren blir på så vis också en AI-policy, fast skriven av var och en.
Dubbelarbetet är det vanligaste skälet till att AI inte hjälper
Rapporten frågar också om AI gör dig mer effektiv, alltså hjälper dig att få mer gjort. Sex av tio som använder AI i jobbet svarar ja, resten nej. Svaren speglar hur de svarande själva upplever sitt arbete.
Tjänstemän och privatanställda ligger högst, där 65 procent känner sig effektivare. Bland arbetare som använder AI är det knappt hälften, 48 procent.
De som inte känner sig effektivare har fått förklara varför med egna ord. Det allra vanligaste svaret är dubbelarbete. Enligt dem måste allt som AI levererar kontrolleras och ofta skrivas om.
"Den dagen det inte behöver korskontrolleras är det effektivt. Nu är ai mer dubbeljobb."
Många upplever också att AI är opålitligt och hittar på svar. Andra stör sig på texter som blir för generiska och för långa. Det "stinker AI" om texterna, tycker en 53-årig man. En 35-årig kvinna skriver att hon direkt ser när kollegorna försökt "vara effektiva". Hon reagerar särskilt på "centralt" och "en central roll", som hon ser som typiska ChatGPT-ord.
För flera tar promptandet, att formulera instruktionerna till AI:n, mer tid än själva uppgiften. Över en timme lade en 59-årig man på att med hjälp av AI få fram en dagordning i PowerPoint, med bilder och på svenska, innan han gav upp. Själv hade han behövt fem minuter.
Andra säger rakt ut att de kan för lite.
"Jag är nog för dålig på att promta och så är det sällan som jag tycker att mina arbetsuppgifter underlättas av ai. Men beror på att jag är självlärd. Hade behövt en kurs…"
När kollegornas AI-texter blir en tidstjuv
Tiden kan också försvinna hos mottagaren. Några berättar vad som händer när kollegor skickar protokoll och underlag som AI har skrivit.
"Kollegor skickar AI-anteckningar som är långa, omständliga att läsa och fulla med felaktigheter. Tar tid av oss alla att tolka. En ganska stor tidstjuv."
Den tid skribenten sparar får läsarna betala. Det gör AI-texter till en arbetsmiljöfråga lika mycket som en teknikfråga.
Arbetssättet avgör mycket av nyttan med AI
En del av skälen till att AI inte hjälper ligger utanför den enskildes kontroll. Opålitliga svar är en egenskap hos verktygen, och arbetare nämner oftare än andra att AI har för få tillämpningsområden i deras jobb.
Resten går enligt vår erfarenhet att arbeta med. Dubbelarbetet minskar när man vet vilka uppgifter AI klarar bra och när man bygger in granskningen från början. Generisk text kommer ofta av en generisk beställning. En timmes promptande för en dagordning är ett tecken på att uppgiften passar ett annat verktyg eller ett annat arbetssätt.
Rapporten visar också motsatsen. Drygt var femte AI-användare, 22 procent, dubbelkollar sällan eller aldrig svaren de får. Bland AI-användande 16–19-åringar, som kommer ut på arbetsmarknaden de närmaste åren, gäller det 36 procent.
Fem saker en arbetsgivare kan göra i höst
- Säg vad som gäller. Vilka verktyg som får användas, vilken information som får klistras in och vem man frågar vid tvekan. En sida räcker. Vår guide till en AI-plan på tre timmar visar hur man kommer dit.
- Ge alla yrkesroller samma besked. Bland arbetare vet mer än hälften inte om de får använda AI.
- Lär ut granskning. Visa hur man ber om källor, kontrollerar siffror och läser igenom innan något går vidare, precis som med en kollegas utkast. Vi har skrivit mer om varför AI gissar och hur du hanterar det.
- Kom överens om AI-text till kollegor. Den som skickar en AI-sammanfattning ska ha läst den, kortat den och stå för innehållet.
- Utbilda i arbetssätt. Dubbelarbete, generisk text och promptande som drar ut på tiden går att öva bort. Guiden Så blir du effektiv med AI på jobbet är en bra start.
Så läser du siffrorna i Svenskarna och internet 2026
Nio månader gamla siffror. Undersökningsföretaget Novus intervjuade 3 776 personer i januari 2026. Nio månader är lång tid i AI-världen.
Bredare mått i år. Googles AI-översikter räknas nu in i frågan om AI i jobbet, så en del av ökningen från 28 till 56 procent kommer av att måttet vidgats.
Olika grupper och mått. Andelen 56 procent gäller dem som arbetar, 18 år och äldre, och räknar in Googles AI-översikter. Rekordsiffran 62 procent gäller alla svenskar 18–84 år och bara AI-tjänster.
Upplevd effekt. Frågan om effektivitet mäter hur de svarande själva upplever det. Den ställdes för första gången i år, liksom frågan om arbetsgivarens tillstånd.
AI har nått arbetsplatserna och nästa steg är nyttan
Mer än hälften av de förvärvsarbetande använder redan AI i jobbet. Frågan som återstår är om det blir ett verktyg som sparar tid eller ett som flyttar tiden från den som skriver till den som granskar. Avståndet mellan att ha verktyget och att ha nytta av det avgörs framför allt av om ni sagt vad som gäller och lärt ut hur det används.
Det är där vi lägger tiden i våra kurser. För ledningsgrupper finns AI Leadership Lab. Rapportens AI-kapitel hittar du hos Internetstiftelsen.
