Jensen Huang – det här är Nvidias vd och grundare

Jensen Huang är vd för Nvidia, bolaget vars processorer används för att träna och köra stora AI-modeller. Han grundade bolaget 1993 tillsammans med Chris Malachowsky och Curtis Priem. I oktober 2025 blev Nvidia det första börsbolaget i världen värt 5 000 miljarder dollar.

Hans beslut påverkar var datorkraften för AI byggs ut, även i Sverige. I oktober 2026 invigdes Sferical One, en AI-dator för industrin, byggd av Nvidia och ett konsortium av svenska storbolag.

Jensen Huang föddes i Taiwan och utbildade sig till ingenjör i USA

Huang föddes 1963 i Taiwan och studerade elektroteknik vid Oregon State University. 1992 tog han sin masterexamen vid Stanford. Där finns i dag en byggnad som bär hans namn, Huang Engineering Center.

Innan han grundade Nvidia arbetade han inom halvledarindustrin i Silicon Valley. 1983 till 1985 konstruerade han mikroprocessorer på AMD. Därefter hade han olika roller på LSI Logic fram till 1993, bland annat som chef för enheten Coreware.

Jensen Huang grundade Nvidia 1993 och har lett bolaget sedan dess

Nvidia grundades den 5 april 1993 av Jensen Huang, Chris Malachowsky och Curtis Priem. Målet var att få in 3D-grafik i spel och multimedia. Huang har varit vd och suttit i styrelsen sedan starten.

Fyra årtal förklarar varför Nvidia blev centralt för AI:

• 1999 lanserade Nvidia det som bolaget kallar världens första grafikprocessor, GPU.
• 2006 öppnade bolaget grafikprocessorerna för forskare med programvaruplattformen CUDA, så att de kunde användas till annat än grafik.
• 2012 vann det neurala nätverket AlexNet en internationell tävling i bildigenkänning efter att ha tränats på Nvidias grafikprocessorer. Nvidia kallar själv segern AI:s "Big Bang", alltså startskottet för den moderna AI-utvecklingen.
• 2017 lanserade Nvidia sin första processor byggd från grunden för AI.

Satsningen på CUDA var ett vågspel. För att forskare och studenter skulle hitta plattformen byggde Nvidia in den även i de grafikkort som såldes till datorspelare. I en intervju med Lex Fridman i mars 2026 berättar Huang att plattformen gjorde korten så mycket dyrare att tillverka att merkostnaden åt upp hela bruttovinsten och att börsvärdet föll kraftigt. Han kallar satsningen det första strategiska beslut som var nära att hota bolagets existens. Det tog ett decennium innan den bar.

Nvidias processorer gör många små beräkningar samtidigt. Det är precis vad träningen av AI-modeller kräver. Mer om tekniken och affären står på sidan om Nvidia.

Nvidia blev världens högst värderade börsbolag

AI-utvecklingen förvandlade Nvidia från ett bolag med fokus på grafikkort för datorspel till ett av världens största företag. I juni 2024 gick bolaget förbi Microsoft och blev världens högst värderade börsbolag. I oktober 2025 blev Nvidia först med ett börsvärde på över 5 000 miljarder dollar.

Under räkenskapsåret som slutade i januari 2026 omsatte Nvidia 215,9 miljarder dollar. Ungefär nio av tio dollar kom från datacenter, alltså från de system som AI- och molnbolag köper. Nästan alla stora AI-modeller tränas på Nvidias processorer, enligt nyhetskanalen CNBC.

Huang har ett stort innehav i bolaget. I mars 2026 omfattade det 3,58 procent av aktierna. Det mesta ligger i så kallade truster, en i USA vanlig juridisk form för att förvalta tillgångar. Där är han och hans fru själva förvaltare. I siffran ingår också aktier i parets stiftelse, som de inte har något ekonomiskt intresse i. CNBC uppskattade i november 2026 hans förmögenhet till mer än 150 miljarder dollar.

Det här tycker Jensen Huang om AI

Huang beskriver de nya datacentren som AI-fabriker. På Nvidias konferens i Paris i juni 2025 förklarade han att fabrikerna tillverkar tokens, alltså de textbitar som AI-modellerna läser och skriver. Med det synsättet blir datorkraft en råvara som länder och företag behöver ha tillgång till, på samma sätt som el.

Nvidia vill hjälpa länder att bygga AI-infrastruktur och företag att sätta upp egna AI-fabriker. När ett svenskt konsortium gick samman med bolaget 2025 sammanfattade Huang synen i SEB:s pressmeddelande: "As electricity powered the industrial age and the Internet fuelled the digital age, AI is the engine of the next industrial revolution." I vår översättning: Liksom elektriciteten drev industrialismen och internet den digitala tidsåldern är AI motorn i nästa industriella revolution.

Han tror också att AI ändrar vad vi vågar ge oss på. På ett evenemang i Stockholm i oktober 2026 sa han: "Because you now have an instrument that's so incredible, your ambition goes up." I vår översättning: Eftersom du nu har ett så otroligt instrument blir din ambition högre. Samma tanke, att mer avancerade verktyg ska ge mer ambitiösa uppdrag, prövar vi i Så blir du mer ambitiös med AI.

I handelspolitiken driver han på för mer export av AI-processorer till Kina. Det är bättre att kinesiska AI-labb bygger på amerikansk teknik än att de utvecklar egna alternativ, menar han.

Om AI och jobben går han emot Anthropics vd Dario Amodei. I juni 2025 vände han sig mot Amodeis varning om att AI kan slå ut hälften av ingångsjobben. Huang sa att han är oense med Amodei om nästan allt. Läs mer på personsidan om Dario Amodei.

Nvidia och Jensen Huang i Sverige

Sverige har en egen tråd i Huangs historia. Linköpings universitet utsåg honom 2025 till teknologie hedersdoktor för hans arbete med att utveckla processorer som i dag är den tekniska grunden för AI.

Samma år gick AstraZeneca, Ericsson, Saab, SEB och Wallenberg Investments samman med Nvidia för att bygga en gemensam AI-dator för svensk industri. Datorn, Sferical One, invigdes i oktober 2026 vid ett evenemang i Stockholm. Den står i Linköping och består av 1 152 sammankopplade AI-processorer. Huang stod på scen vid invigningen med bland andra Marcus Wallenberg, ordförande i Wallenberg Investments, och Spotifys grundare Daniel Ek.

Var AI-datorerna byggs och vem som äger dem går vi igenom i kartan över datacenter i Sverige och Norden.

Nvidias styrelse utreder uppgifter om att Jensen Huang varit mål för utländsk underrättelseverksamhet

Den 8 november 2026 meddelade Nvidias styrelse att den inleder en oberoende utredning, efter uppgifter i medierna om att Huang har varit mål för en utländsk underrättelseoperation. Utredningen leds av oberoende ledamöter med hjälp av externa jurister. Styrelsen skriver att den inte har anledning att tro att USA:s nationella säkerhet har äventyrats eller att bolagets hemligheter har röjts. I samma uttalande uttrycker styrelsen förtroende för Huang och hans ledning.

Enligt CNBC gäller uppgifterna hans relation med en kinesisk affärskvinna som amerikansk underrättelsetjänst misstänker har rekryterats av Kinas säkerhetstjänst. Hon har varit chef på ett bolag i Singapore som köper från Nvidia och som anklagas för att ha hjälpt kinesiska bolag att få tag på Nvidias AI-processorer trots exportreglerna. Kina kallar anklagelserna förtal och bolaget nekar till brott. Samma dag skrev Huang i ett brev till de anställda att han hade varit otrogen mot sin fru och bad om ursäkt. I brevet förklarade han också att han stöder utredningen och kommer att samarbeta fullt ut.

Ärendet har fått följder även utanför bolaget:

• Kongressen: redan några dagar före styrelsens besked hade tre republikanska utskottsordförande i representanthuset bett Huang om en sluten genomgång den 18 november, dagen efter Nvidias kvartalsrapport.
• Vita huset: president Donald Trump har kallat Huang hedervärd och sagt att FBI undersöker saken.
• Framträdanden: Huang har dragit sig ur flera evenemang, bland dem ElevenLabs Summit i New York och Anthropics vd-forum.

Nvidia har meddelat att Huang fortsätter att leda bolaget utan avbrott. Den 11 november 2026 hade styrelsen inte redovisat något resultat av utredningen.

Kritiken mot Jensen Huang och Nvidia

Nvidias ställning i AI-branschen granskas av myndigheter i flera länder. Kinas konkurrensmyndighet meddelade i september 2025 att bolaget enligt en preliminär utredning brutit mot landets konkurrenslag i samband med köpet av nätverksbolaget Mellanox 2020. Motsvarande myndigheter i bland annat EU, USA, Storbritannien och Sydkorea har också begärt information av Nvidia.

Att han driver på för mer export till den kinesiska marknaden har väckt frågor i USA:s kongress. I juni 2026 tackade han nej till senator Elizabeth Warrens inbjudan att vittna inför senatens bankutskott.

Jensen Huang bygger infrastrukturen som AI-utvecklingen vilar på

Under Huangs ledning har Nvidia gått från att sälja grafikkort för datorspel till att ta fram processorerna som driver AI-utvecklingen. Vägen dit byggde på långsiktiga beslut, som satsningen på CUDA. Hans syn på datacenter som fabriker och på datorkraft som en nationell resurs präglar i dag AI-utbyggnaden från Kalifornien till Sverige.

Vanliga frågor om Jensen Huang

Hur gammal är Jensen Huang? Han föddes 1963 och var 63 år i februari 2026.

Var kommer Jensen Huang ifrån? Han föddes i Taiwan och studerade i USA, vid Oregon State University och Stanford.

Hur mycket av Nvidia äger Jensen Huang? Hans innehav omfattade 3,58 procent av aktierna i mars 2026. I siffran ingår aktier som han och hans fru förvaltar i truster och aktier i parets stiftelse.

Hur mycket är Jensen Huang värd? CNBC uppskattade i november 2026 hans förmögenhet till mer än 150 miljarder dollar. Värdet bygger främst på hans aktier i Nvidia och ändras med börskursen.

Varför har Nvidias styrelse inlett en utredning? Styrelsen inledde i november 2026 en oberoende utredning efter uppgifter om att Jensen Huang varit mål för utländsk underrättelseverksamhet. Enligt president Donald Trump undersöker även FBI saken. Styrelsen hade den 11 november 2026 inte redovisat något resultat.

Tidslinje

• 1963: Föds i Taiwan.
• 1983: Börjar konstruera mikroprocessorer på AMD.
• 1985: Börjar på LSI Logic.
• 1992: Masterexamen i elektroteknik vid Stanford.
• 1993: Grundar Nvidia den 5 april med Chris Malachowsky och Curtis Priem.
• 1999: Nvidia lanserar det som bolaget kallar världens första grafikprocessor.
• 2006: Programvaruplattformen CUDA öppnar grafikprocessorerna för forskning.
• 2012: Det neurala nätverket AlexNet, tränat på Nvidias grafikprocessorer, vinner en internationell tävling i bildigenkänning.
• 2017: Nvidia lanserar sin första processor byggd från grunden för AI.
• 2024: Nvidia blir i juni världens högst värderade börsbolag.
• 2025: Hedersdoktor vid Linköpings universitet. Svenskt konsortium och Nvidia presenterar planerna på en AI-dator för svensk industri. Nvidia blir i oktober det första börsbolaget värt 5 000 miljarder dollar.
• 2026: Står på scen när den svenska AI-datorn Sferical One invigs vid ett evenemang i Stockholm i oktober. Styrelsen inleder i november en oberoende utredning efter uppgifter om att han varit mål för utländsk underrättelseverksamhet.

Källor

Sidan bygger på Nvidias årsredovisning för räkenskapsåret 2026 och kallelse till bolagsstämman 2026, Nvidias historik, blogg, text om Stockholmsevenemanget, Lex Fridmans intervju med Huang och uttalanden från Jensen Huang och styrelsen, Stanford University, Linköpings universitet, Hoover Institutions intervju med biografen Stephen Witt, SEB och Wallenberg Investments, samt rapportering från TT, EFN, AP, Fortune, TechCrunch och CNBC den 18 juni 2024, 15 september 2025, 8 november 2026, 9 november 2026 och 10 november 2026. Uppgifterna gäller den 11 november 2026.