Nvidia – det här är bolaget bakom AI-processorerna

Nvidia utvecklar processorerna som används för att träna och köra stora AI-modeller. Bolaget grundades 1993 för att göra grafikkort till datorspel och leds fortfarande av en av grundarna, Jensen Huang. Under räkenskapsåret som slutade i januari 2026 omsatte Nvidia 215,9 miljarder dollar.

Datacentren där AI-bolagen tränar och kör sina modeller är Nvidias överlägset största marknad. I Sverige invigdes i oktober 2026 AI-datorn Sferical One, byggd för industrin av Nvidia och ett konsortium av svenska storbolag.

Nvidias AI-processorer gör tiotusentals beräkningar samtidigt

En vanlig processor i en dator, CPU, har i dag många kärnor och kan arbeta med flera uppgifter samtidigt. Nvidias AI-processorer räknar parallellt i en helt annan skala, med tiotusentals beräkningskärnor. Den förmågan är avgörande för djupinlärning, den teknik som dagens AI-modeller bygger på.

Lika viktig är programvaran. Med plattformen CUDA kan utvecklare skriva egna program som körs på alla bolagets grafikkort och AI-processorer, bland annat för att träna AI-modeller. Enligt Nvidia använder över 7,5 miljoner utvecklare CUDA och bolagets andra verktyg.

Till AI-bolagen levererar Nvidia oftast kompletta system, som hela serverskåp med processorer, nätverk och programvara. Hundratusentals AI-processorer kan kopplas ihop till en enda jättedator. Nvidia beskriver sig numera som ett bolag som bygger AI-infrastruktur för hela datacenter.

Från spelgrafik till AI

Nvidia grundades den 5 april 1993 av Jensen Huang, Chris Malachowsky och Curtis Priem. Huvudkontoret ligger i Santa Clara i Kalifornien.

Några årtal förklarar vägen till AI:

• 1999 lanserade Nvidia det som bolaget kallar världens första grafikprocessor, GPU.
• 2006 öppnade bolaget grafikprocessorerna för forskare med programvaruplattformen CUDA, så att de kunde användas till annat än grafik.
• 2012 vann det neurala nätverket AlexNet en tävling i bildigenkänning efter att ha tränats på Nvidias grafikprocessorer. Nvidia kallar själv segern AI:s "Big Bang", alltså startskottet för den moderna AI-utvecklingen.
• 2017 lanserade Nvidia sin första processor byggd från grunden för AI.
• 2020 slutförde Nvidia köpet av nätverksbolaget Mellanox för 7 miljarder dollar. Mellanox nätverksteknik binder i dag ihop AI-processorerna i Nvidias datacentersystem.
• 2022 avbröts köpet av processorkonstruktören Arm efter motstånd från myndigheter i flera länder.

Namnet GPU har hängt med, även om processorerna som Nvidia i dag säljer till datacenter främst är byggda för AI.

CUDA var ett vågspel. Nvidia byggde in plattformen även i spelkorten, så att forskare och studenter kunde hitta den. Jensen Huang har i en intervju med Lex Fridman berättat att plattformen gjorde korten så mycket dyrare att tillverka att merkostnaden åt upp hela bruttovinsten och att det tog ett decennium innan satsningen bar.

Nvidia i siffror

Under räkenskapsåret som slutade den 25 januari 2026 omsatte Nvidia 215,9 miljarder dollar, en ökning med 65 procent på ett år. Av omsättningen kom 193,7 miljarder dollar från datacenter, alltså ungefär nio av tio dollar i intäkter. Vinsten var 120,1 miljarder dollar, mer än hälften av omsättningen. Bolaget hade cirka 42 000 anställda i 38 länder. Tre av fyra, 31 000 personer, arbetade med forskning och utveckling.

Tillväxten har fortsatt. Under kvartalet som slutade den 26 juli 2026 omsatte Nvidia 96,2 miljarder dollar, mer än dubbelt så mycket som ett år tidigare. Nästa kvartalsrapport kommer den 17 november 2026.

Börsvärdet har följt med. I juni 2024 gick Nvidia förbi Microsoft och blev världens högst värderade börsbolag. Mellan maj och juli 2025 steg värdet från 3 000 till 4 000 miljarder dollar. Den 29 oktober samma år blev bolaget först med att passera 5 000 miljarder dollar.

Så ägs Nvidia

Ägandet i Nvidia är brett spritt. Fondförvaltarna BlackRock och Vanguard är de största ägarna, med drygt 7 procent var. Uppgiften om BlackRock bygger på fondförvaltarens senaste anmälan av innehavet, från januari 2024.

Jensen Huangs innehav omfattade 3,58 procent av aktierna i mars 2026. Det mesta ligger i så kallade truster, en i USA vanlig juridisk form för att förvalta tillgångar. Där är han och hans fru själva förvaltare. I siffran ingår också aktier i parets stiftelse. Hela styrelsen och ledningen ägde tillsammans 3,94 procent.

Aktien handlas på Nasdaq i New York under kortnamnet NVDA.

Nvidia är beroende av några få kunder och tillverkare

Nvidias intäkter kommer till stor del från ett fåtal kunder. Under räkenskapsåret som slutade i januari 2026 stod en direktkund för 22 procent av omsättningen och en annan för 14 procent. Mellan februari och juli 2026 stod tre direktkunder för 16, 15 och 13 procent. Bolaget redovisar inte vilka kunderna är.

Själva processorerna tillverkas av andra bolag. Kiselskivorna görs i fabriker hos taiwanesiska TSMC och sydkoreanska Samsung. Fristående underleverantörer sköter monteringen och testerna. Nvidia är därmed beroende av stabila leveranser från partnerna, särskilt i Taiwan och Sydkorea.

Nvidia investerar i AI-bolagen som köper processorerna

Nvidia både levererar till och finansierar AI-bolagen. I september 2025 tecknade bolaget en avsiktsförklaring med OpenAI, som står bakom ChatGPT, om att leverera system för minst 10 gigawatt. Planen var att Nvidia skulle investera upp till 100 miljarder dollar i OpenAI i takt med utbyggnaden. I februari 2026 investerade Nvidia 30 miljarder dollar i OpenAI:s finansieringsrunda.

Banden mellan bolagen har sedan stärkts. I augusti 2026 gick Nvidia i borgen för upp till 105 miljarder dollar av OpenAI:s hyror för ett datacenterområde i Ohio. Avtalen löper på 20 år. Nvidia behöver bara betala om OpenAI inte gör det.

I november 2025 kom ett avtal med Anthropic, bolaget bakom Claude. Nvidia och Microsoft åtog sig att investera upp till 10 respektive 5 miljarder dollar i Anthropic. En del av pengarna ingick i Anthropics finansieringsrunda i februari 2026. Hur mycket som hittills betalats in har inte redovisats.

Samtidigt använder Anthropic även Googles egna AI-processorer. Knappt en månad före avtalet med Nvidia meddelade bolaget att det skulle använda upp till en miljon av dem.

Amerikanska exportregler begränsar Nvidias försäljning i Kina

USA har sedan 2022 stegvis begränsat exporten av avancerade AI-processorer till Kina. I april 2025 krävde regeringen i Washington licens för att Nvidia skulle få sälja en av sina AI-processorer på den kinesiska marknaden. Bolaget redovisade då en kostnad på 4,5 miljarder dollar för lager och beställningar som blev över när efterfrågan föll.

Licenser har sedan beviljats i liten skala. Vid räkenskapsårets slut i januari 2026 var bolaget enligt egen bedömning i praktiken utestängt från konkurrensen om de kinesiska datacentren. Försäljningen av alla produkter till kunder med huvudkontor i Kina och Hongkong sjönk under samma räkenskapsår till 19,7 miljarder dollar, från 25,0 miljarder året innan.

Regeringen i Peking har dessutom begränsat inköpen av de processorer som Nvidia fått licens att sälja. Under kvartalet maj till juli 2026 stod de leveranserna för mindre än en procent av datacenterintäkterna. Räknat på alla produkter, även sådana utanför datacenter, stod kunder med huvudkontor i Kina för 8 procent av omsättningen.

Nvidia möter konkurrenter och granskning

Konkurrenterna är bland andra AMD, Intel och Huawei. Nvidia konkurrerar också med de stora molnbolagen, till exempel Alphabet, Amazon och Microsoft, som konstruerar egna AI-processorer till sina datacenter.

Bolagets ställning i AI-branschen har också gjort det till föremål för granskning. Konkurrensmyndigheter i bland annat EU, USA, Storbritannien, Kina och Sydkorea har begärt information av Nvidia. Den kinesiska myndigheten meddelade i september 2025 att bolaget enligt en preliminär utredning brutit mot landets konkurrenslag i samband med köpet av Mellanox.

Sedan november 2026 utreder Nvidias styrelse uppgifter om att vd:n Jensen Huang varit mål för en utländsk underrättelseoperation. Enligt president Donald Trump undersöker även FBI saken.

Nvidia i Sverige

Sferical One är en AI-dator för svensk industri, byggd av Nvidia tillsammans med AstraZeneca, Ericsson, Saab, SEB och Wallenberg Investments. Verkstadsbolaget SKF är strategisk partner i konsortiet. Datorn står i Linköping, består av 1 152 sammankopplade AI-processorer och invigdes i oktober 2026 vid ett evenemang i Stockholm. Bolaget Sferical AI driver den.

Satsningen presenterades i maj 2025. Nvidia meddelade då också att bolaget skulle öppna sitt första svenska center för AI-forskning. Fler AI-datorer finns i vår karta över datacenter i Sverige och Norden.

Nvidia levererar datorkraften bakom AI-boomen

Nvidia har gått från att göra grafikkort för datorspel till att få nio av tio dollar i intäkter från datacenter. Bolagets styrka är kombinationen av processorer, nätverk och programvaran CUDA. Sårbarheten ligger i beroendet av ett fåtal kunder och av tillverkare i Asien. Till det kommer USA:s exportregler mot Kina.

Eftersom så mycket av AI-utvecklingen körs på Nvidias system blir varje kvartalsrapport från bolaget också en lägesrapport för AI-branschen.

Vanliga frågor om Nvidia

Vem äger Nvidia? Ägandet är brett spritt. Fondförvaltarna BlackRock och Vanguard är de största ägarna, med drygt 7 procent var. Grundaren Jensen Huangs innehav omfattade 3,58 procent i mars 2026.

Vem grundade Nvidia? Jensen Huang, Chris Malachowsky och Curtis Priem grundade bolaget den 5 april 1993.

Var ligger Nvidias huvudkontor? I Santa Clara i Kalifornien.

Är Nvidia börsnoterat? Ja, aktien handlas på Nasdaq under kortnamnet NVDA.

Hur många anställda har Nvidia? Cirka 42 000 i 38 länder i början av 2026.

Tillverkar Nvidia sina processorer själv? Nej, bolaget konstruerar processorerna och låter tillverkare som TSMC och Samsung göra dem.

Tidslinje

• 1993: Nvidia grundas den 5 april av Jensen Huang, Chris Malachowsky och Curtis Priem.
• 1999: Nvidia lanserar det som bolaget kallar världens första grafikprocessor.
• 2006: Programvaruplattformen CUDA öppnar grafikprocessorerna för forskning.
• 2012: Det neurala nätverket AlexNet, tränat på Nvidias grafikprocessorer, vinner en internationell tävling i bildigenkänning.
• 2017: Nvidia lanserar sin första processor byggd från grunden för AI.
• 2020: Köpet av Mellanox slutförs.
• 2022: Köpet av Arm avbryts. USA inför exportregler mot Kina för avancerade AI-processorer.
• 2024: Nvidia blir i juni världens högst värderade börsbolag.
• 2025: USA kräver i april licens för en av Nvidias AI-processorer till Kina. Svenskt konsortium och Nvidia presenterar i maj planerna på en AI-dator. Avsiktsförklaring med OpenAI i september. Första börsbolaget värt 5 000 miljarder dollar i oktober. Avtal med Anthropic och Microsoft i november.
• 2026: Omsättningen för räkenskapsåret 2026 blir 215,9 miljarder dollar. Nvidia investerar 30 miljarder dollar i OpenAI i februari och går i borgen för OpenAI:s datacenter i augusti. Sferical One invigs i oktober. Styrelsen inleder i november en oberoende utredning efter uppgifter om att vd:n varit mål för en utländsk underrättelseoperation.

Källor

Sidan bygger på Nvidias årsredovisning för räkenskapsåret 2026, kvartalsrapport för kvartalet till juli 2026, rapport om borgen för OpenAI:s datacenter och kallelse till bolagsstämman 2026, Nvidias historik, text om Stockholmsevenemanget, Lex Fridmans intervju med Jensen Huang och pressmeddelanden om Mellanox, Arm, OpenAI, kvartalsrapportens datum och styrelsens utredning, Anthropics meddelanden om Nvidia och Microsoft, finansieringsrundan 2026 och Googles AI-processorer, Wallenberg Investments och konsortiets pressmeddelande, samt rapportering från TT, AP och CNBC den 18 juni 2024, 15 september 2025, 27 februari 2026 och 10 november 2026. Uppgifterna gäller den 11 november 2026.